Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Unga individers återgång till sysselsättning: En studie utifrån anhörigas och en professionell persons uppfattning
Författare: Asplund, Sara och Önsten, Ida
Övrig information
Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hp
Socionomprogrammet
Abstract
Då unga individer varken arbetar, studerar eller erhåller annan likvärdig sysselsättning skapas problem på olika nivåer eftersom såväl samhälle, familj och individ påverkas. Vidare saknas anhörigas perspektiv vilket kan problematiseras utifrån att kunskap kring unga individers återgång till sysselsättning är av betydelse och deras anhöriga kan tänkas besitta kännedom om ämnet. Studien syftar sammanfattningsvis till att genom kvalitativa intervjuer med anhöriga och en professionell person fördjupa kunskapsläget samt öka förståelse för deras uppfattning, med fokus på vad som hindrar respektive bidrar till unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Studien berör unga individer av olika kön i åldrarna 14 till och med 26 år vilka är eller tidigare varit utanför studier, arbete eller praktik. Ekologisk systemteori utgör studiens teoretiska utgångspunkt och används i en tematisk analys av resultatet. Studien resulterar i ett flertal bidragande respektive hindrande faktorer för unga individers återgång. Individens motivation, utveckling och relationer kan bidra till men också hindra återgång. Detsamma gäller stöd och anpassningar, organisatoriska aspekter samt anhöriga. Även normer och regleringar kan verka bidragande samt hindrande för unga individers återgång till studier, arbete eller praktik. Därutöver visar resultatet att unga individers återgång hindras av psykisk ohälsa, händelser, ekonomiska aspekter samt av den tid som individen varit utanför studier, arbete eller praktik. Studien görs som en del av Vi-projektet.
Unga vuxna som varken arbetar eller studerar: Inifrånperspektiv om vägar till sysselsättning
Författare: Fernström, David och Carlsson, Julia
Övrig information
Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hp
Socionomprogrammet
Abstract
The purpose of this study has been to explore and provide the social work field with testimonies about experienced factors of success using interviews with people who previously were not in education, employment or training (NEET). NEETs were classified into five categories to identify themes in their experienced factors of success. This process was made through thematic analysis. The experienced factors of success were thematized into major themes. The expressed themes followed the person to whom it belonged into their respective NEET-category. Categories and themes were analyzed with Bronfenbrenner’s ecological systems theory. Through this analysis we found indications that different NEET-categories have different needs. This could be an indication that categorization can shed some clarity in the NEET phenomena. Viewing NEET as categories with specific needs provides homogeneity which could accelerate the social services process of identifying and providing appropriate help. Though specific needs of individual NEET-categories need further investigation to become effective.
Gaming som verktyg: En studie om gaming som kontaktskapande med unga som varken arbetar eller studerar
Författare: Christensen Mfeketo, Oliver Sabelo & Sonesson, Gordon
Övrig information:
2021 (Svenska)
Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hp
Socionomprogrammet
CESAR, sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Sammanfattning:
Ungdomar som varken arbetar eller studerar (UVAS) anses vara ett socialt problem då det är kostsamt för samhället och påverkar ungdomarna negativt utifrån samhällets normer. Samhället brister i att nå denna grupp med arbets och studiefrämjande insatser och det är därför aktuellt att hitta nya metoder för att nå målgruppen. Ett flertal inom målgruppen har ett spelintresse och därför har Vi-projektet utformat ett projekt för att nå gruppen genom att använda gaming som ett verktyg. Vår studie syftar till att undersöka hur gaming som verktyg fungerar för att skapa och bibehålla kontakt med ungdomar som varken arbetar eller studerar. Studien använder sig av kvalitativ metod och vi har utfört totalt sju semistrukturerade intervjuer, där tre är projektanställda samt fyra ungdomar som är delaktiga i projektet. Studien empiri har kodats genom tematisk analys och analyserats utifrån social identitetsteori samt empowerment. Resultat visar att gaming fungerar som ett verktyg för att skapa och bibehålla kontakt mellan ungdomarna men det har inte kunnat undersökas hur det fungerar i ett arbets- och studiefrämjande syfte gentemot ungdomar som varken arbetar eller studerar. Gaming kan främja gemenskap och utveckling av social identitet men det finns även en förbättringspotential om hur gaming som verktyg kan användas i kontaktskapande syfte.
Unga som varken arbetar eller studerar – ett komplext problem som kräver olika lösningar: En kvalitativ studie om orsaker till att unga varken arbetar eller studerar samt hinder till att få hjälp
Författare: Hallgren, Frida och Henriksson, Johanna.
Övrig information:
Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hp
Socionomprogrammet
Sammanfattning:
Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) är en grupp som fått alltmer uppmärksamhet i Sverige och Europa. Att unga vuxna är utan sysselsättning kan få konsekvenser både för samhället med höga kostnader men även för den unga själv i form av psykiskt och socialt lidande. Tidigare forskning visar på att unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp med individuella behov, samt att psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom målgruppen. Denna studie syftar till att undersöka vad unga vuxna med erfarenhet av att vara UVAS samt professionella som arbetar med UVAS anser är orsak till att bli UVAS, hinder till hjälp för att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa samt förslag på hur fler UVAS kan få hjälp. Studien har utförts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. De intervjuade är sju professionella som på något sätt arbetar med UVAS samt tre unga med erfarenhet att vara UVAS. Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och Bronfenbrenners ekologiska modell. Resultatet har analyserats genom tematisk analys. Resultaten visar att UVAS-gruppen är heterogen och att orsaker till att bli en UVAS varierar och att flera orsaker kan påverka- och förstärka varandra. Orsaker som framkommer är bland annat svårigheter i skolan, oroliga hemförhållanden samt psykisk ohälsa. Hinder för UVAS att få hjälp finns enligt studiens empiri på både strukturell- och individuell nivå. Exempel på hinder som framkommer är långa väntetider inom psykiatrin, att det inom skolan saknas resurser för individanpassat stöd, stigmatisering av psykisk ohälsa samt en social ångest som gör det svårt för UVAS att ta sig utanför hemmet. Förslag som finns för att fler UVAS ska få hjälp att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa är bland annat förbättrad samverkan mellan myndigheter och verksamheter, individuellt anpassat stöd, alternativa undervisningssätt i skolan samt fler lättillgängliga hälsovårdstjänster.
Hur får vi tillsammans unga vuxna att återvända till skolan: En kvalitativ studie av skolpersonal och socialarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret
Författare: Hammoud, Dalal och Mogisha, Mirena
Övrig information
Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen, Centrum för socialt arbete - CESAR.
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hp
Socionomprogrammet
Sammanfattning
Unga vuxna utanför arbete och studier (UVAS) ärett större problem än för den enskilda individen, det är även ett samhällsproblem. Syftet med denna studie är att undersöka vad skolan och det kommunalaaktivitetsansvaret uppfattar som hinder och framgångar i relation till insatser som de erbjuder UVAS. Dessutom är syftet att undersöka vilken roll samarbetet fyller för att få unga vuxna att återvända till studierna. Studien är en del av Vi-projektet och bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av fyra yrkesverksamma inom skolan samt två socialarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret. Teorierna som har använts i studien är systemteorin samt empowerment. Resultatet visade på att samtliga informanter först kartlägger unga vuxnas behov för att sedan kunna erbjuda insatser som bygger på den unga vuxnas förutsättningar. Vi fann att framgångsrika insatser inom skolan bland annat var individanpassad skolgång och inom det kommunala aktivitetsansvaret bygger det framförallt på relationsskapande. Samtliga informanter visade även på att hinder i relation till insatserna som de erbjuder kunde bland annat vara psykisk ohälsa och/eller familjeförhållanden. Samarbetet kring UVAS upplevdes olika av informanterna men framfördes som vitalt. Vi finner att förebyggande arbete samt tydliga ansvarsområden eftertraktas och är av stor vikt vid arbetet med målgruppen.
Författare: Johannesson, Tobias och Svensson, Sara.
Övrig information:
2021 (Svenska)
Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hp
LS Studie- och yrkesvägledarutbildning
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
Sammanfattning:
Målgruppen unga som varken arbetar eller studerar är heterogen med olika behov och risken att hamna i tidigt utanförskap samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden är centralt för målgruppen. Flera av Sveriges kommuner behöver utveckla arbetet med att erbjuda individanpassade insatser. Via gemensamma aktiviteter är vår tes att mening och hopp om framtiden kan formuleras vilket kan motverka utanförskapet och över tid förstärkamålgruppens position på arbetsmarknaden. Därför intresserar sig vår undersökning för hur gemensamma aktiviteter har konstruerats och använts. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret använder sig avgemensamma aktiviteter i arbetet med unga vuxna som varken arbetar eller studerar. I undersökningen vill vi också ta reda på hur aktiviteterna konstrueras samt vad de yrkesverksamma upplever att aktiviteterna bidrar till för målgruppen. Frågeställningarna är:
Hur konstrueras och används gemensamma aktiviteter inom det kommunalaaktivitetsansvaret (KAA)?
Hur resonerar yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret kringaktiviteterna och resultatet som dessa kan ge?
Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom KAA och resultatet analyseras utifrån SocioDynamisk vägledningsteori med begreppensamkonstruktion, livsplanerande och perspektivvidgande som utgångspunkt. Resultatets huvuddrag är att yrkesverksamma arbetar flexibelt utifrån individen och att människans självbestämmande värdesätts. Samkonstruktion finns men är ej centralt i kommunerna. Aktiviteterna konstrueras för att tillgodose de behov som identifierats hos målgruppen. I kommunerna är vägledningen en process med liknande inslag.
UVAS – Ett inifrånperspektiv. En kvalitativ studie om unga vuxna som varken arbetar eller studerar – inom ramen för Vi-projektet.
Författare: Sandra Larsson.
Övrig information:
Examensarbete 15 hp
Barn- och ungdomsvetenskap magisterprogram, 60 hp
Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst.
Vårterminen 2021
Abstrakt:
I föreliggande uppsats har ambitionen varit att utifrån ett UVAS-perspektiv, unga vuxna som varken arbetar eller studerar, undersöka och skapa en större förståelse för riskfaktorer och skyddsfaktorer som kan leda till eller förebygga att hamna i ett utanförskap, om en digital plattform som Discord kan bidra till en positiv utveckling för UVAS framtid eller inte samt om de vuxnas närvaro på Discord haft någon betydelse för UVAS. Vidare har ambitionen varit att undersöka hur UVAS ser på sig själva och sin framtid. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och bygger på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med nio unga vuxna inom ramen för Vi-projektet. Genom intervjuerna framkom det att det finns ett flertal riskfaktorer för att hamna i ett utanförskap, men även ett flertal skyddsfaktorer identifierades.
Skolan och framtidens utmaningar: En kvalitativ studie om unga vuxna utanför arbete eller studier
Författare: Zahroon, Armoon
Övrig information:
2020 (Svenska)
Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hp
Socionomprogrammet
CESAR, sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Sammanfattning:
Unga Vuxna utanför arbete eller studier är ett fenomen som växer både nationellt- och internationellt vilket gör att det därmed krävs mer forskning för att skapa bättre åtgärder för dessa grupper. Denna studie har visat att konsekvenser som psykisk ohälsa i form av depression och svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden är förekommande konsekvenser för Unga vuxna utanför arbete eller studier. För denna studie har semistrukturerade intervjuer utförts där tematisering av ämnet har skett. Med hjälp av den metoden har studien kunnat fokusera på ett delområde, konsekvenser i och med att intervjufrågorna förblev de samma för alla tre intervjuerna har en jämförelse i analysen bland svaren kunnat ske i studien. Studiens tre teorier differential association, anomiteorin och stigma har möjliggjort en koppling till lett resultat och diskussion. Denna studie har även påvisat att ytterligare forskning är nödvändig för att få en ökad förståelse över detta fenomen samt för att möjliggöra individuella kartläggningar av barns behov för att sedan kunna tillsätta rätt åtgärd.
