Framgångsrikt arbete i Sotenäs

Kommunens fokus inom Vi har legat på den yngre delen av projektets målgrupp, personer i åldrarna 16–20 år. När projektet startade fanns det ungefär 10–15 unga som var i behov av stöd för att kunna återgå till skolan eller komma ut i arbetslivet. I dagsläget är siffran nere på noll.

– Vi har arbetat mycket med att bygga upp en lokal samverkan mellan olika verksamheter, berättar Daniel Nordström, rektor på Sotenäs Symbioscentrum.

Flera verksamheter har arbetat tillsammans

Några av de verksamheter som deltagit i arbetet är till exempel Arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen samt Individ- och familjeomsorgen. Att man satt sig ner tillsammans och gemensamt hittat en struktur för samarbetet är en viktig ingrediens i framgångsreceptet, enligt Daniel Nordström:

– Vi har skapat en rutin där vi fångar upp personer med hög skolfrånvaro och kan sätta in förebyggande åtgärder på ett tidigt stadium. Det blir som en röd tråd där vi följer individen från nionde klass till året efter studenten.

Rätt person på rätt plats är centralt

Att göra en tydlig fördelning av ansvarsområdena har också varit viktigt för att arbetet ska löpa smidigt. Daniel Nordström lyfter även fram betydelsen av att ha rätt person på rätt plats:

 – Vi har väldigt bra koll på vem som ska göra vad. Sedan handlar det mycket om att ha rätt kompetens för sin funktion. I Sotenäs är vi tacksamma för att ha oerhört duktiga personer som arbetar med frågan.

Ny handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret

Liksom alla andra kommuner i Sverige har Sotenäs ett kommunalt aktivitetsansvar för invånare under 20 år, som inte har skolplikt (det vill säga är över 16 år) och som inte går gymnasieskolan eller på en motsvarande utbildning.  Kommunen är skyldig att året runt hålla sig uppdaterad kring hur målgruppen för aktivitetsansvaret är sysselsatta. När det behövs ska åtgärder erbjudas för att de unga ska studera eller hitta en annan sysselsättning.

Under Vi-projektets gång har en ny handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret tagits fram i Sotenäs. Arbetssättet i handlingsplanen har även förankrats politiskt.

– Genom handlingsplanen säkerställer vi att vi kan arbeta förebyggande, säkra övergångar mellan olika studieformer och erbjuda olika sysselsättningar till personer som behöver det, säger Daniel Nordström.

Bred samverkansöverenskommelse för övriga åldersgrupper

Vi-projektet riktar sig även till personer som varken arbetar eller studerar i åldrarna 20-24 år. Hur kommer det sig att Sotenäs väljer att inte fortsätta arbeta med den här gruppen under resten av projekttiden? Enligt Daniel Nordström finns det flera anledningar:

– Vi har generellt sett en väldigt låg arbetslöshet i Sotenäs, men frågan är självklart ständigt aktuell. Vi håller på att ta fram en ny samverkansöverenskommelse kring hur vi ska jobba med arbetslöshet. Men överenskommelsen behandlar ett bredare åldersspann än vad Vi-projektet gör.  Det här stora utvecklingsarbetet lämpar sig inte riktigt att göra i projektform. Vi har även minskade personella resurser och behöver anpassa arbetet efter det.

Möten i ögonhöjd en bra ingång

Förutom att kommunens eget arbete har varit framgångsrikt så har ser Daniel Nordström flera andra fördelar med deltagandet i Vi-projektet:

– Genom Vi-projektet har vi kunnat ta del av många hälsofrämjande insatser och arbetsmarknadsinsatser. Vi har fått kunskaper i hur många olika aktörer arbetar med målgruppen. Två av våra tidigare projektdeltagare har börjat på folkhögskola och det funkar väldigt bra utifrån deras behov. Vi har fått en ökad förståelse för folkhögskolans funktion. Kompetensutvecklingen och månadsmötena har också varit bra. Jag har gillat forskningsinslagen men också att analysera vår ordinarie verksamhet, att se på vad vi redan gör och var vi kan växla upp.

Även ”möten i ögonhöjd”, det begrepp som kan beskrivas som ett fundament i Vi-projektet, är något Daniel Nordström har uppskattat.

– Jag gillar projektets ingång, där man fokuserar på att verkligen se individen, att möta personen i ögonhöjd. Hela projektet är oerhört viktigt och har antagligen blivit ännu viktigare efter pandemin.