Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kuratorernas tankar om bemötande – Ingela Larsson, Utsikten

Vad är viktigt för att kunna ha ett bra samtal med en deltagare eller elev? Hur kan man stötta den som har det tufft? Vi har talat med tre kuratorer som arbetar inom Vi-projektet om deras tankar kring bemötande. En av dem är Ingela Larsson, som arbetar som kurator på Utsikten, Dals-Eds Gymnasieskola.

Coronaviruset skapar osäkerhet

Coronaviruset och pandemin skapar en hel del osäkerhet bland eleverna:

– Det gäller inte bara själva oron för att man själv eller någon närstående ska bli smittad. För en hel del av dem som går på skolan blir det svårt att resa hem. Vi har ett internat med elever från Sverige, Norge och Danmark. Studiesituationen, till exempel om man ska ha distansundervisning, ändras också ofta på kort varsel vilket skapar en del oro.

Olika förutsättningar för samtal

Som skolkurator har man inte behandling i sin yrkesroll, utan fokus ligger på att det ska fungera i skolan. En del elever söker upp Ingela på egen hand, medan det i andra lägen är läraren som rekommenderat att eleven går på samtal.

– Grundförutsättningarna för samtalen är väldigt olika. En person kanske vet exakt vad hen vill prata om, medan en elev som gått dit på inrådan av läraren är osäker på om hen vill ha en samtalskontakt överhuvudtaget. Man får vara flexibel och känna av läget. 

Hitta en positiv ingång

När läraren har rekommenderat eleven att uppsöka kuratorn kan det hända att eleven är skeptiskt inställd till samtalskontakten. Ingelas fokus ligger då på att hitta en positiv ingång i samtalet:

– Jag brukar försöka utgå från intressen eller något som de tycker om att prata om och bygga på deras styrkor. Eleverna ska kunna gå ifrån samtalet och känna sig lyfta.

Hitta ett sätt som fungerar för eleven

Att eleven ska känna sig trygg och sedd, och ha en situation där den känner sig bekväm är A och O för Ingela.

– Samtalen kan ske på olika sätt och små detaljer kan påverka mycket. En del trivs till exempel bättre om de kan rita samtidigt som de pratar. Det ska vara en trygg zon för att kunna prata om det som oroar.

Vikten av att låta hjärnan få vila

Även om man inte kan hitta lösningar på en situation, så kan det finnas möjligheter att låta hjärna få pausa från den.

– Vi talar mycket om vad vi människor behöver för att må bra. Om hur viktigt det är med mat, sömn, motion och socialt umgänge. Vi pratar även om trygghet, självkänsla och självförverkligande.

Vi brukar ofta även kolla på vad det finns saker som eleven tycker om att göra, om det finns något som gör det möjligt att vila hjärnan en stund. Det kan handla om att rita, ta en promenad eller spela datorspel. Många använder datorspel just som ett sätt att få vila hjärnan, vilket är bra så länge det inte blir för mycket. Det behöver vara en balans i det precis som med allt annat. Ett fokus är att eleverna hittar små glädjeämnen och något att längta efter i vardagen. Om det är svårt att hitta sådana saker kan det vara bra att utgå från något eleven tyckt om att göra förut.

Att våga ställa de svåra frågorna

En del unga mår väldigt dåligt och behöver vård. Att våga ställa de svåra frågorna om det behövs blir därför en viktig del av Ingelas yrkesroll:

– En del ungdomar kan periodvis må så dåligt att de behöver akut vård. Då måste man våga fråga om det svåra och agera så att personen kan få hjälp. Även om jag har tystnadsplikt så är det viktigt att vara tydlig och kunna säga att ”det här måste vi gå vidare med” om någon till exempel är självmordsbenägen.

I andra allvarliga situationer kan det istället vara vanskligt att fråga alltför detaljerat:

– Om någon blivit utsatt för ett brott får man inte gå alltför djupt när man pratar om det. Då riskerar man att förstöra elevens minnesbilder och de behövs till ett eventuellt polisförhör. Att personalen behåller lugnet och funderar som en trygg punkt i sådana här situationer är oerhört viktigt.

Att klara av skolan innebär inte bara ämneskunskaper

Att ha en fungerande situation i skolan handlar inte bara om att kunna få de ämneskunskaper som krävs. Många bitar runt om är centrala, vilket blir extra tydligt om någon varit borta en längre tid:

– Många elever som inte varit i skolan på länge behöver inte bara stöttning i att komma tillbaka rent ämnesmässigt. Det kan vara ett stort steg att sitta i klassrummet eller att våga äta i matsalen. Bryggan, en del av Vi-projektet, fokuserar på att den här övergången ska bli så mjuk som möjligt

En plan framåt även för den som hoppat av

Ibland kommer det en elev som vill hoppa av. Ingela brukar i första hand försöka ta reda på om det finns något att göra för att personen inte ska avbryta sina gymnasiestudier.

– Det gäller att fråga vad man kan göra för eleven och om personen vill få hjälp. Vi tittar tillsammans på om det finns något att göra för att personen ska vilja gå kvar. Ibland kan det dock vara så att personen har bestämt sig, till exempel om den har för stor hemlängtan för att vilja stanna på internatet. Då får man försöka se till att det finns en plan framåt, att personen hamnar rätt och inte bara kastas ut i tillvaron.

Senast uppdaterad: 2021-03-16 18:01